Det här kan vara min favorit-snittblomma, alla kategorier, så jag blev inte så förvånad att det även är en favorit bland florister världen över! Den finns i stor variation, tål kallare klimat, doftar ljuvligt och håller länge som snittblomma. Den är lättodlad, men kräver efter utplantering lite omvårdnad då det finns utmaningar på vägen. Den ska verkligen betraktas som en premium snittblomma då ett frö ger en skörd. Jag vill ge rådet för alla er som använder Lövkoja i swish and grab-buketter: värdera Lövkojan högre än andra snittblommor, tex Rosenskära, Lejongap som har ett buskigare växtsätt där fler stjälkar och knoppar poppar upp efter första skörden.
Om vi börjar med Lövkojas positiva egenskaper. Varför odlar vi dem?
- Doften! Tänk dig att sitta ute med en kopp te och plötsligt sveper en ljuvlig doft förbi och gör kvällen liksom ännu mysigare! Av alla snittbommor vi odlar från frö är de få som kan imponera lika mycket med sin doft som Lövkoja. En underbar, kryddig doft som påminner om kryddnejlika. Doften blir starkare när solen går ner, så den är perfekt att plantera nära uteplatsen, vid ett öppet fönster – eller i vas på terrassbordet. 😍
- Hållbarhet och stjälkkvalité
Stjälkarna är fenomenala för snitt. Tjocka, robusta och blomman orkar håller sig själv upprätt. Jag gillar speciellt ”Iron” serien som ger extra, extra allt av dessa kvalitéer. Lövkojan kan behöva lite stöd i ett tidigt växt-stadium men allt eftersom stjälken blir kraftigare behövs de ofta inte. Den växer rakt upp, blir spikrak och den är därför optimal i vas. Livslängden i vas är upp till 10 dagar och man maximerar den om man dessutom har möjlighet att ställa blommorna svalt om natten i tex kylskåp.
- Utséende
Spira-iknande blomningssätt, som påminner lite om Lejongaps blomningssätt. Det finns mängder med sorter, olika färger och egenskaper. Bladen är lite ludna och mjuka, känns nästan som Lammöron och har en lite blågrön färg- vackert ihop med pastellfärger!
Så odlar jag Lövkoja
Jag börjar förkultivera mina i februari med extra växtbelysning i ett garage där jag håller 10-15 grader under vintern. Lövkoja är köldtålig och passar därför vårt svenska klimat ypperligt. Det är en av de snittblommor vi kan avhärda tidigt och därför förkultiverar jag dem tidigt. Fröna gror efter ca 5-8 dagar. Jag sår ingenting i såjord, utan använder regelbundet planteringsjord till alla mina sådder.
De kan börja avhärdas utomhus i mars/april. Det sägs att de inte ska stå länge i temperaturer under 5 grader. Jag har dock erfarenhet av att de klarar ner mot 0 grader, till och med någon minusgrad med fiberduk på, men då ska de vara ordentligt avhärdade och räkna inte med någon tillväxt vid den temperaturen. Plantan kan behöva en stödpinne när den vuxit sig 1,5 decimeter hög. Förkultiveringen är väldigt okomplicerad och man misslyckas sällan!
Jag fortsätter så Lövkoja regelbundet fram till mitten på juli då jag sår den sista omgången. På det sättet har jag Lövkoja från tidig vår till och med sista skörd i mitten/slutet på oktober. De sista veckorna i oktober ställer jag in dem ett ljust uterum som jag kan hålla tillräckligt varmt om det skulle behövas.
Jag odlar alltid Lövkoja i krukor, ca 3 plantor per 20-25 cm kruka. Anledningen till detta är att ett frö ger en skörd och när jag väl skördat återanvänder jag krukan till nästa generation Lövkojor som står på tur. Jag gillar också att kunna flytta runt i trädgården, färganpassa olika odlingsplaster samt att kunna ta in och ut krukorna vid avhärdning.
Viktigt, viktigt, viktigt – toppa aldrig Lövkoja! Den förgrenar sig inte och blomningen kan utebli helt.
Vidare så vattengödslar jag kanske en, två gånger, med främst lakvatten från bokashi och guldvatten.
Utvecklingstiden från frö till blomning är ca 10-12 veckor.
Vilka är då utmaningarna?
Sedan finns det utmaningar med Lövkoja och det handlar främst om skadedjur och angrepp. Det är förvånansvärt sällan de drabbas av virus. Men alla glupska kryp som gillar Lövkoja är anledningen till att jag ofta hör folk säga att de slutat odla Lövkoja. Jag hör också att utseendet inte är uppskattat om plantan överlevt, men det har mycket att göra med att skadedjuren påverkar Lövkojan under tillväxtperioden. Lövkoja tillhör till kålväxt-släktet. Med alla för- och nackdelar som det innebär. Alla som varit med om att få fullskaliga larv-invasioner på sina kålplantor och erfarit hur fort det går från invasion till kalhygge, vet hur frustrerande detta är. I stort sett alla skadedjur som gillar kål gillar även Lövkoja. Detta innefattar:
- Kålfjärilslarver
- Kålmalslarver
- Kålflugelarver
- Sniglar, sniglar, sniglar
- Tvestjärtar
No mercy med andra ord!
Hur hanterar vi då detta?
Det finns flera vägar att gå men huvudspåret är vi måste pyssla om våra Lövkojor lite mer än andra växter när vi planterat ut dem.
- Ett alternativ är att täcka med med nät, precis som vid kålodling. Viktigt är då att nätet inte touchar Lövkojans blad då det gör att fjärilar ändå kan sätta sig på nätet och dutta på sina ägg genom nätet.
- Andra alternativet, vilket jag föredrar, är att helt enkelt hålla koll. Jag strävar efter att trädgården ska vara en vacker och inspirerande plats och det tycker jag förstörs av en stor nät-odling.
Varje år är olika vad gäller tidpunkt för larvinvasionerna och håller man ett öga på plantorna märker man när det börjar dyka upp ägg på undersidan av bladen. Har man tur kan det dröja en bit in på juli innan de kommer – ett sånt år hade vi i år! Mina Lövkojor krävde ingen passning alls fram till juli. Men ibland är det tidigt och man brukar se när fjärilarna börjar cirkulera över plantorna och då är det dags att hålla efter. Jag går igenom plantorna, på undersidan av bladen och klämmer alla ägg jag ser. Jag kan även försiktigt vika upp de små bladen i toppen och se om någon fluga/fluglarv hunnit gömma sig där. Detta är tidskrävande när fjärilarna och larverna väl kommer, men å andra sidan är det i stort sett bara Lövkojan som kräver detta i min snittblomsodlingen och jag tycker de är värda ”barnpassandet”. Eftersom jag planterar i krukor är det behändigt att helt enkelt sätta krukan i knät och luta den lite så det är lättare att titta under bladen.
Överkurs – selektering
Om ni, precis som jag, älskar Lövkoja och vill lära er allt om att odla dessa till optimala snittblommor så finns det ett litet knep. Vi vill ju i så lång utsträckning det går ha dubbelblommiga Lövkoja och för att sortera bort de enkelblommiga finns små knep för att identifiera dessa som vi kallar selektering.
Om vi inte selekterar så kan man räkna med att ungefär 50% av fröna producerar dubbelblommiga, vissa sorter producerar något fler tex Iron och Stox.
När fröna grott kan man se tecken på plantor som sannolikt kommer producera enkelblommiga respektive dubbelblommiga och då kan vi ta bort de enkelblommiga för att spara tid och plats.
Följande är karaktäriserande för dubbelblommiga:
- Ljusgrön i färgen
- Stora, ovala hjärtblad
- Högre plantor
- Snabb groning och tillväxt
Följande är karaktäriserande för enkelblommiga:
- Mörkgröna i färgen
- Deformerade eller sammansmälta hjärtblad
- Kortare plantor och mindre hjärtblad
Sammansmält hjärtblad är tecken på enkelblommiga.
Mörkgröna plantor är ett tecken på enkelblommiga.
Med det vill jag önska er lycka till med era Lövkojor! De är lite krävande, men det är helt enkelt för att vi är så många som älskar dem! 😍🌱
Vill du också odla Lövkoja? 👉 Spana in våra utvalda Lövkojasorter här